Bageriet i garaget.
Up north 5.
Efter morgonpromenad upp till rodelbanan i Hammarstrand och riktigt bra frukost på det var det dags att ge sig av vidare norr över. Riktigt skräpväder.

Det här var i fredags. Att skriva kåserier tar tid, 2-3 timmar per gång. Sedan kommer jag inte så långt varje dag. Småvägar har sitt pris tidsmässigt och intressanta saker dyker ständigt upp.
Men nu skulle jag köra på var det tänkt.
Men säg de föresatser som går i mål.
Efter mindre än en timme på väg 331, vid Graninge, och i 90 knyck hinner jag precis uppfatta skylten i ögonvrån: ”Cafe Bergets Bakverk” Vem kan motstå den ?

Bara att vända. En lerig grusväg leder 200 meter rakt upp till en liten bondgård.
Bra pådrag, glada leenden och partytält i trädgården mot det ödesdigra regnet. ”Är det här man kan få kakor”, frågar jag skämtsamt och hon pekar mot en liten dörr intill garaget.
Man kliver in i något som inte är större än en garderob och där finns en lucka för beställningar. Där bakom i garaget skymtar jag all sorts blänkande utrustning som kan tänkas krävas för professionellt bakande.
Det ser supergott och välgjort ut.

Med kaffe, kanelbulle och bakelse i nävarna bänder jag mig in under partytältets regnskydd. 10-12 nyfikna blickar möter mig.
Det visar sig att jag har lyckats pricka in öppningsdagen för bageriet och att jag är första gästen utifrån. Alla övriga är familj och grannar ur tre generationer.
Det pratas på och alla är lite uppspelta av den stora dagen. Big papa, Sven Bylund, 67, tar sig närmare mig och vi pratar om smått och stort. Hans föräldrageneration kunde till slutet av 60-talet och en bit in på 70-talet försörja sig på 5-7 kor, lite odlingsmark och kanske något ströjobb här och där.
Men det var den sista sucken.
Sven själv hade jobbat på trakten som rörmokare hela sitt liv. De hade 6 vuxna barn, 4 döttrar och 2 söner. Men hur var det nu med bageriet ?
Jo, en av döttrarna (Hanna, till vänster på bilden) hade jobbat flera år i bageri och konditoribranschen och även utbildat sig utomlands i denna ädla konst. I början av 2021 fanns drömmen om ett eget bageri i Sollefteå tillsammans med sin syster.
Då slår det oberäkneliga ödet till. Över en natt får hennes medhjälpare, systern Rakel, väldiga smärtor i ryggen och kan knappt gå. Drömmen om det egna bageriet var plötsligt högst osäker. Kvarnarna inom sjukvården mal otroligt sakta här uppe och besked väntar.
Nedläggningarna av viktiga sjukhusverksamheter i både Dorotea och Sollefteå är riksbekanta.
Det hinner gå över ett år innan hon till sist får besked om att hon drabbats av ett stort diskbråck. Inte cancer som väl var.

Men det är såklart väldigt psykiskt påfrestande att bara gå och vänta hemma på gården, inte bara för henne själv utan även för hennes föräldrar.
Så plötsligt en dag i våras, säger Sven ”Nej nu får det vara nog, jag bygger ett bageri åt dig i garaget”
Så med ösregnet smattrande mot partytältet men bara glada miner där innanför, har jag turen att få vara med om en dag som sent kommer att glömmas hos familjen Bylund.
”Du vet, säger Sven och plirar lite, så snart hon får ordning på sitt riktiga bageri säljer jag alla prylar och kör in bilen i garaget igen”
Det här blev långt och klockan är mycket, så ”Billy the kid från Sollentuna” får vänta till nästa gång.


Comments