Slit inte hjärtat ur Gamla Grisslehamn.

Gamla Grisslehamn är en unik och skyddad del av Väddös kust mot Ålands Hav. Där har handel och sjöfart bedrivits sedan vikingatiden.

Mest känt är postrodden från Gamla Grisslehamn över till Eckerö på Åland. Den finns dokumenterad från 1376 fram till 1756 då den flyttades upp till nuvarande Grisslehamn.

I varje tidsepok har människor nyttjat Gamla Grisslehamn utifrån tidens behov. Framåt mitten av 1900-talet ebbade yrkesfisket sakta ut.  Samtidigt gick Sverige bra, svenskarna fick fler semesterveckor och bättre ekonomi.

Som hand i handske kunde nu bönderna på Väddö börja sälja av kustnära mark till frihetstörstande storstadsbor. Gamla Grisslehamns omgivningar befolkades snart av sommarstugeägare, moderna arvtagare till forna tiders vikingar, postroddare och fiskare.

På önskelistan fanns naturligtvis möjligheten till egen båt och bryggplats. Föreningen Gamla Grisslehamns Fiskehamnsförening U.P.A.(GGF) bildades för att driva frågan. Här stötte emellertid sommargästerna på patrull, Vedabönderna var inte utan vidare beredda att släppa till en brygga i viken. Ärendet passerade Svea Hovrätt 1940 och landade till sommargästernas fördel.

Efter detta infann sig lugnet mellan Vedabönder och sommargäster. Under närmare 80 år kunde ett par generationer sommargäster med familj och vänner njuta av Gamla Grisslehamn och bryggan utan några dokumenterande konflikter. Under hela denna tid har Gamla Grisslehamn också varit ett kärt utflyktsmål för turister från när och fjärran och ett av Roslagens Smultronställen.

Bryggan i sin nuvarande längd och utseende kom till för 68 år sedan. Det finns 35-40 platser för småbåtar samt längst ut en badstege. Två gånger under 70 och 80-talet tog höststormar bryggan som återuppbyggdes med delvis assistans av dåvarande generationer Vedabönder.

Frid och fröjd alltså. Fram till 2018.

Det året började GGF en sondering kring vad det skulle kosta att renovera bryggan. Ett initiativ till fortlöpande underhåll som skett återkommande under bryggans 80-åriga levnad. Med kostnadsförslag på bordet var avsikten att kontakta inblandade parter.

Men längre än till en första sondering kom det inte förrän ryktet nådde bönderna i Väddö Veda 1:32 (Andersson/Mattsson) och Väddö Veda 2:3 (Edlund)

Sedan den dagen har situationen varit helt fastlåst. Upprepade försök av GGF:s ordförande till möte och resonemang i frågan ledde ingenstans.

Istället tog Vedabönderna frågan till Norrtälje Tingsrätt. Där vann GGF. Ärendet överklagades till Svea Hovrätt och i December 2023 gick Svea Hovrätt på böndernas linje.

Nu väntar parterna svar från Högsta Domstolen dit GGF överklagat ärendet. Flera år av rättsliga processer har resulterat i hiskliga rättegångskostnader som förloraren ska betala.

Till vilken nytta ?

Men det mest sorgliga i historien är att om det slutliga avgörandet går GGF emot måste de avlägsna bryggan inom 2 år. Vad som skall komma istället, om något, är höljt i dunkel.

Frågan kan inte bara viftas bort som ännu ett kapitel i den klassiska konflikten mellan sommargäster och bofasta.

Långbryggan i Gamla Grisslehamn är en bit modern kulturhistoria och just nu är den i starkt behov av renovering.

Kanske är det dags att kulturminnesmärka Gamla Grisslehamn. Över 1000 år av aktiviteter som speglar Roslagens utveckling är något att slå vakt om och vårda.

Och som representant för den senaste epokens bosättare tror jag mig ge uttryck för vad många känner, även om detta är mina egna ord. 

Dan Blomberg, Sandviken